Slackern som kom in från kylan (på skolgården till det kaffedoftande lärarrummet)
Idag sänder vi naturligtvis tankar å gratulationer till Bojan som tar steget från studielån till avtalsenlig lärarlön. Frågan är givetvis densamma som alltid när en polare "blir" något: Hur kan han/hon vara så där...ni vet...ja, det måste nog uttryckas som vuxen? Minnen och uppfattningar om en person ställs i relation till dennes framsteg på vad som väl oftast betraktas som en karriärstege. Det borgar för vissa roliga och konstiga tankar som mynnar ut i en svårighet att föreställa sig vännen i en, för mig, totalt obekant situation.
Hur kan jag tänka mig intagsspecialisten från Funket i ett klassrum framför ett gäng kids i full diskussion om hur Kung Byxlös starka styre över Kalmarunionen påverkade regionens fortsatta framväxt, dock utan att underskatta Erik av Pommerns insatser.
Hur kan killen som valsade runt ett Hultsfred på kryckor med en fyraårig medelhavsbränna i nyllet, Trashermössa nerdragen över ögonbrynen och en helpanna Tequila i bakfickan nu sitta och snacka ungars förmåga att hantera tempus och syntax?
Naturligtvis är det egentligen inte så lustigt eftersom en person har många sidor som kommer till uttryck i olika skeden och beroende av externa omständigheter. Men jag kan inte upphöra att imponeras av mina vänners alltmer "ordnade livssituation" (jag skriver inom citationstecken eftersom det på ett sätt är bull, då arbetet inte alltid definierar personen). Jag antar att jag får anledning att återkomma till den här diskussionen, inte minst på grund av att det är intressant och roligt att reflektera över.
Men idag gläds jag med Bojan och önskar honom all lycka i framtiden - professionellt som privat som intagsmässigt!
Håll handen högt - nu jävlar ska det tas!
8 kommentarer:
Ja det är skumt det där, men jag tror inte vi behöver oroa oss för någon stagnation vad gäller intaget. Sandén som ju varit gymnasielärare i ett fler tal år nu, får ju sina elever att se ut amatörer när det kommer till intagandet.
Sure. Det är likväl sant som vår gode vän Stoffe här påpekar; det är helt omöjligt att föreställa sig sina vänner i dessa främmande miljöer. Intressant ämne hur eller hur.
Man får väl också ta och tacka för en ovanligt munter blogg. Har nyligen hittat hit men vet med mig att jag kommer att bli en trägen visitör. Keep on (post) rocking!
Särskrivning skit också.
Välkommen ombord, ac! Ja, detta ämne kittlar verkligen ens fantasi - vad händer egentligen på dagarna när vi är på olika "uppdrag"?
Tatti: Ja, d va ju synd att ditt försök att plantera en buskisanalogi i mina familjeförhållanden gick om intet! Du ville så väl men det blev så fel...
Det är bara att gratulera den gamle Boo Radleys-torsken. Ett fyrfaldigt "Lazarus" får han här av mig.
/Dogen av Venedig
Du Stoffe, hur går det med din avhandling om "24"? Jag är väldigt nyfiken på den.
Jocke: Jo, d e en c-uppsats i mkv som jag la fram förra vt. Vet inte om den e lite stor å mejla? Om du vill kan jag skicka den som word-fil på en skiva? Messa din adress om du inte vill slänga ut den så här till allmän beskådan!
Grattis i efterskott till ettårsdagen!
När Mattias Lindblom/Skatedojjan fanzine får frågan vad som är jobbigast med att göra ett zine så svarar han:
"Trycka skiten samt att skriva den".
På frågan om han har något syfte eller mål med zinet så skriver han:
"Inget annat än att få tiden att gå fortare till lördagarna. Fest!".
Gotta love the Limpan.
Skicka en kommentar