29 november 2005

Snart på Bloggen som Gud glömde...

Grattis alla Fantomenälskare!
Snart publicerar vi näm ligen delar ur en kommande roman av undertecknade ordsnickare. Romanen har av en beroende källa beskrivits som lätt absurdistisk och frågan om det överhuvudtaget är att betrakta som en roman har ställts. Nja, svarar vi då. Det skulle kunna kallas novellsamling eller kåserier, men det vore samtidigt att till för stor del knuffa in skrifterna i allt slappare genrebeteckningar som ofta har förlorat sin ursprungliga styrka i det att de hänförs till gnällgubbar och tjatmostrar, istället för till observanta flanörer och finurliga stugsittare.
Än romanen, då? Jovisst är det likadant med den och med allt annat som genrebetecknas. Dock ska vi komma ihåg att genrerna är våra vänner - egentligen. Men tyvärr blir de allt för ofta föremål för ogenomtänkta generaliseringar som säger mer om den som uttalar dem än om verket i sig. Förvisso är genren av naturen en generalisering, men för den skull behöver den ej bli en självuppfyllande profetia som lydigt håller sig till normer och konventioner. Jag vill hävda att på samma sätt som genren hjälper oss att sortera vårt vardagliga kulturella intag så ska den sträva efter att utmana och överraska. En genreöverskridning kan dessutom ofta förstärka (den ursprungliga) genredefinitionen i det att såväl upphovspersoner som publiker får tillfälle att reflektera över texten samt dess utformning.
Givetvis finns det oerhört mycket mer att säga om genre och genreteori, vilket också ska göras längre fram, men för nu så nöjer jag mig med detta ytskrapande.
Alltså ska delar av vissa kapitel snart läggas på en virtuell lit-de-parade och fler än bara de närmast sörjande ges chansen att uppleva dessa språkliga lämningar. Så än en gång:

Grattis alla Fantomenälskare!

DET LAKKAR MOT JUL

"Hej, mitt vinterland - nu är jag här!"
Ja, det ska den gode Lakke ha utbrustit när han klev in på Vasateatern i Stockholm den första advent 1987. Ulf Brunnberg, som vid den här tiden var en eftertraktad publikdragare i farser och lustspel, minns det som om det var igår:

- Nej, jag hajade ju till, va! Jag menar här kommer en erkänd skådespelare och trallar fram det där gamla örhänget! Nä, jag bara baxnade, liksom!

Tilläggas kan att Brunnberg själv inte såg sig som någon underdog i slutet av 1980-talet. Exempelvis ska han under julruschen på NK samma år ha trängt sig före i inte mindre än två köer - både på parfymavdelningen (om det inhandlades parfym till någon dam eller till Brunnberg själv är ännu oklart, dock ska man ha i åtanke att det senare är mycket troligt då han av många beskrevs som "rena rama dandyn") och på Herrkläder. Det är smärtsamt tydligt att Brunnberg vid den här tiden var berusad av framgångarna med Jönssonligan, vilket ytterligare styrks av vittnesmål utanför Hamburger Börs där han mitt i vintern sågs med en utomordentlig solariebränna, ivrigt kurtiserande.

Nåväl, huruvida Lakke var inblandad i liknande operationer är inte känt men mycket osannolikt, då Lakke alltid varit "en hyvens tjomme med båda fötterna på jorden", som Nils-Petter Sundgren uttryckte det i en krönika 1990.

Snart fortsätter vi Lakke-veckorna som är förlängda fram till jul. Vi ska försöka hålla kvar dem året ut, men lovar inget!

Ha det bra, kamrater!

23 november 2005

Den framskjutne...

Jaha, det visste man ju att Seinfeldboxarna skulle dröja ytterligare någon vecka! Vi får väl anta att distributören inte har hunnit med att dela ut gratisexemplar till familj, vänner och bekantar än, utan måste ha några dagar till för att känna sig exklusiv.
Nåväl - den som väntar på något gott sitter ofta i klistret redan efter två groggar, som man brukar säga på östra sidan.

21 november 2005

PÅMINNELSE!

Ni glömmer väl inte att det är Lakke Magnusson-veckor på Bloggen som gud glömde hela november? I en serie plågsamt självutlämnande kåserier gör Lakke sitt hjärta tillgängligt för alla och envar, och för detta är vi honom evigt tacksam! Lakkes konstnärsskap släktes på tok för tidigt i februari 2004 men vi glömmer honom inte i första taget och tack vare anteckningar i gamla manus, intervjuer med vänner och kollegor samt genom små kom-ihåg-lappar från diverse loger får vi en inblick i livet som (karaktärs)skådespelare i 1900-talets teater- och filmsverige.
Vem kan hålla ögonen torra när Lakke i en skakande passage beskriver sitt första möte med teatern som nyfiken förstaklassare. Detta visar sig vara upprinnelsen till en långvarig och smärtsam process mot att kunna se konsten och sig själv i vitögat. Dessa bekännelser måste beskrivas som emotionellt sprängstoff som har sin tydligaste motsvarighet i Bergmans Laterna magica när den unge Ingmar för första gången konfronteras med kinematografen.
Bloggen som gud glömde ser fram emot ett par smått magiska veckor där den svenska skådespelarkonsten skärskådas genom en av dess trognaste lakejer - allas vår Lakke.

Dags för DVD-upphandling!

Den här veckan är det äntligen dags för Seinfeld säsong 5 och 6! Säsong 5 bjuder på tidlösa klassiker som The Lip Reader, The Cigar Store Indian, The Conversation, The Pie (med Poppie - den "aptitretande" hygiengastronomen) och The Raincoats Part 1 & 2 där Jerry hånglar loss under Schindler's List och den alltid härligt pensionärsoptimistiske pessimisten Morty Seinfeld börjar kränga regnkläder med Kramer!
Säsong 6 krutar på med bland annat The Mom and Pop Store, The Switch (Kramers mamma och förnamn uppenbaras, vilket torde få nördvattnet att rinna till för de flesta) (en timmes klippshow har väl möjligen förlorat något av sitt sammanfattande greatest hits-skimmer i DVD-mediet), Highlights of 100, The Beard (George dumpar en tjej för att hon är flintskallig - sjävbiografiskt material från herr David månne?) och The Understudy som grand finale med en skadad Bette Midler och entré av en viss J. Peterman!
Det här borgar för goda timmar i DVD-fåtöljen men den som inte nöjer sig med det kan ju alltid gödsla ut lite extraklöver på gåvoboxen för att kunna avnjuta de båda säsongerna med ett "handskrivet" manus i handen och en puffskjorta (piratskjorta) över bringan.
Tillsammans med några pavor glögg har vi något att värma oss med till sjunde säsongen av Simpsons har USA-release den 13:e december. Denna gång kommer härligheten i en Marge-box av samma typ som säsong 6!

- Ja, det var sannerligen på tiden, säger vän av cyberordning.
Det här är ingen ursäkt att skryta om kuriösa kunskaper om Alexander den Store, Iran-Contras-skandalen eller populärkultur i allmänhet. Det är heller inget forum för att på ett adekvat och nyktert sätt diskutera och resonera enligt god publicistisk sed. Däremot är det en hörna för diverse spekulationer, åsikter och kommentarer. Men framför allt är det en mötesplats för alla oss som hänger själ och hjärta åt lökavling. Vi förtjänar att tas på allvar och nu är timmen slagen för att göra allt som står i vår makt för att tvinga allmogen att inse vikten av en väl fungerande lökindustri! Nej, nu får jag ta mig i kragen. Löken blommar ju trots allt bara en gång om året - om det inte är skottår då den har en andra blomning strax innan höstdagjämningen.
Allvarligt talat så är det nu dags att dra igång maskineriet och smaka på en bloggkaka som är lite sötsurt bitterljuv i sin framtoning.

Håll till godo, kamrater!