15 april 2006

"Har vi förlorat äggen nu igen, älskling?" Göran Ragnerstam bär upp Håkan Lindhés miniserie En fråga om liv och död som SVT visar under påskhelgen.



Fredagskvällen bjöd på den första av två delar av kriminaldramat En fråga om liv och död, eller "pskykologiska thrillern" som TV-tablåerna och kvällstidningskrönikörerna antagligen skulle uttrycka det - hur en thriller nu skulle se ut om den inte var psykologisk? De övernitiska och ack så redundanta beskrivningarna finns överallt runtomkring oss och underbygger ett slags tabloidisering av dramatiska verk.
Nåväl, nu ska det handla om det här årets påskspektakel från SVT Drama som visade sig vara en historia som vi har hört förut. Dock inte i goda vänners lag på Ewert Ljusbergs och Margareta Kjellgrens TV-pub, men desto oftare i filmer och TV-serier från fr.a. Amerika. En snabb redovisning av konceptet känns nog därför mer än bekant: Svenne Banan lever hyfsat kärnfamiljsliv. Han hamnar i onåd hos ett gäng tjyvar och banditer. Dom hotar honom. Dom utsätter hans familj för fara. Farbror Polisen verkar först snäll men visar sig snart bara vilja få fast banditerna. Till vilket pris som helst. "Han är fan inte klok", säger Svenne Banan. "Hela samhället är fan sjukt!" Ilskan och frustrationen växer och familjelivet knakar ordentligt i fogarna. "Lika bra å ta saken i egna händer", resonerar Svenne Banan och kastar sig in i en potentiell våldsspiral.

Ja, visst är det en historia som är lika gammal som hämnden själv. Men det behöver inte betyda att det är dåligt och ointressant. Det är inget fel på återvinning så länge man inte blandar ihop innehållet i behållarna. Ty då blir det ju bara gamla vanliga sopor.
Håkan Lindhé, som står för manus och regi, kan dock sin källsortering och inte minst så lärde han antagligen ett och annat under sitt förra projekt om Norrmalmstorgsdramat, där han grävde djupt på Återvinningscentralen.
Det mest uppenbara problemet är naturligtvis att utländska förpackningar inte alltid går att få ner i det svenska systemet. Därför blir t.ex. domstolssekvensen stående där på marken mellan containrarna medan åklagarens klyscha "Får jag påminna om att du vittnar under ed!" rinner ut och klibbar fast på asfalten.
Men En fråga om liv och död undviker skickligt att hamna i händerna på Sopspioner som undertecknad genom att ha engagerat personer med ordentliga fackkunskaper, framför allt Göran Ragnerstam i huvudrollen. Han skulle själv kunna bära miniseriens tvådelade retursäck på sina axlar men får hjälp med det tunga upplyftet från en duktig ensemble. Dessutom är det ett snyggt oblekt foto med god känsla för miljöerna.

Sammanfattningsvis är En fråga om liv och död ett gott hantverk som lägger det mesta i rätt behållare. Än så länge i alla fall. När den andra och sista delen sänds 21.00 på SVT1 ikväll får vi se om de orkar köra de stora sakerna hela vägen till Miljöcentralen, och om några glödlampor, gamla mobiltelefoner och en uppladdningsbar rakapparat hamnar i den sprängfyllda soppåsen.
Skulle ni ha missat hela det här påskägget så ges en ny chans i slutet av april!

Inga kommentarer: